Att rädda tröjor (for living)

Hur kommer man fram till att man vill ägna all sin tid åt att bygga ett företag som räddar dissade och trötta tröjor?

Jo, det ska jag berätta. Det handlar till stor del om en känsla.

Varje gång vi packar upp och sorterar de här begagnade osålda t-shirtsen infinner sig en djuplodande tillfredsställelse. Dom kommer in, dissade, hängiga. Tyget; oftast tvättat, använt. Lite egenheter, någon avvikelse. Men nästan alla har väldigt, väldigt mycket kvar att ge.

Efter att tröjan tvättats och printats, pressar vi den med ånga och värme. Fibrerna i tyget drar ihop sig, och hela tröjan liksom andas ut. För mig känns det som att den fått tillbaka sin värdighet. Den blir -på riktigt- perfectly imperfect.

Jaha, tänker kanske du. Låter ju gulligt och fint. Men själva business-delen då?

Visst, det är bevisat tufft att göra business inom #cirkulärekonomi, och vi får kvitton på det ofta. Som att den otroliga textilåtervinningsanläggningen #Siptex i Malmö har all kapacitet och teknik för att sortera upp textilier så att industrier lättare kan återanvända materialet. Men efterfrågan svajar – balarna står och väntar på att bli uppköpta.

Eller att fantastiska #Nimblepatch, som vunnit åtskilliga hållbarhetspriser, nu går i konkurs – helt enkelt för att efterfrågan på lappade jeans inte finns. De stora kedjorna vågade eller ville inte satsa på återbruk.

OK - men gör återbruk verkligen så stor skillnad för miljön, kanske du funderar? Svaret är ja.

Kontext från #Naturvårdsverket (https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallslag/textilavfall/):

En svensk konsumerar idag ca 14 kg nyproducerade kläder per år, 7 kg slängs direkt i soppåsen – trots att 40 % av dem inte är trasigt eller utslitet. Fördubblad användningstid kan minska klimatpåverkan med nästan 50 %.

 #Svenskamiljöinstitutet (https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2025-01-17-ateranvandning-av-textil-viktigast-for-klimatet---oavsett-var-i-varlden-det-sker.html) har gjort en ny studie jämfört återbruk, återvinning och förbränning. Resultatet är tydligt – återbruk har lägst klimatpåverkan. Den största miljöbelastningen sker vid själva klädtillverkningen. Det avgörande är alltså att kläderna får ett längre liv.

Så bottom line blir väl då: det finns tydligen fortfarande dårar som, baserat på en känsla, är beredda att försöka skapa business av något som är döviktigt och angeläget – men bevisligen svårt?

En av mina f.d. chefer skrattade alltid åt ett uttryck jag använder; "Vi m

ärker!" Kanske är det finnen i mig som gör sig påmind - jag vet inte - men det finns bara ett sätt att ta reda på om saker går att genomföra, och det är att försöka.

En sak som däremot påverkar mycket i den här frågan är ni, kära nätverk.

Om du tycker att den här idén är bra och behövs –hjälp oss gärna genom att fundera: Känner du något företag som ska stå på en mässa eller hålla ett event och planerar köpa t-shirts med print?

Vi har inga minimums och kan ta oss an både små och stora orders.

Tack för att just du hjälper oss att ta fram marknadens mest hållbara profilkläder och merch!